Om djungel. Om apor. Om barn. Om rasism. Om H&M.

Jag kommer att upprepa mig väldigt i den följande svadan. Det är okey. Jag är van vid att behöva upprepa mig i dessa frågor. Ofta. Återkommande. Kroniskt.
Detta är en kommentar. Om djungel. Om apor. Om barn och om rasism. Och om H&M.

Så.

Ingen. Ingen tror på fullt allvar att “H&M tänkte att den svarte lille pojken påminde om en apa och att tröjan därför passade honom“. Ingen har heller, vad jag sett, påstått det.

Vad folk däremot har sagt är att just den tröjan, på just det barnet, är ett uppenbart och brutalt övertydligt exempel på den rasism som är ständigt närvarande i samhällen som baseras på vit överhöghet. Det är genomgående, det är strukturellt.

Att i den uppståndna situationen hävda att “Rasismen uppstår först i den mottagare som kopplar tröjans text till vetskapen om hur svarta genom historien har hållits för lägre stående (…)” är inte bara att hårt blunda för just dessa strukturer. Det är att delta i dem. Samma strukturer som utan eftertanke eller krav på sådan gör att även den mest förhärdade antirasist kan propagera rasistiska idéer. Så fungerar de, strukturerna.
Genom påståenden som “det mesta kan förvrängas” när det granskas närmare gör du den som utsätts till gärningsperson, den som drabbas till åverkare. Det är att delta i strukturerna, att fortplanta dem.

Rasismen finns i just det enkla faktum att företag som H&M med en sådan självklarhet, sådan brist på inledande tanke, i flera steg tar sig friheten att planera, genomföra och slutligen godkänna en plåtning där ett svart barn framställs – i de utsattas ögon, de ögon som i århundraden avhumaniserats – som vore det ett ickemänskligt djur. Det är rasismen. Den strukturella. Den som inte behöver aktiv tanke, men som genom sin ständiga närvaro skadar minst lika illa.
Att ett svart barn ikläddes just den tröjan utan att någon, inte en enda, reagerade på det (i de fall de inte blev direkt överkörda, men det vore ju vild spekulation från min sida) är ett talande exempel på precis hur illa det kan bli när allt blir “färgblint“. Färgblindhet av detta slag blir samtidigt en självskriven sanning att ingen inom den närmaste bechamelsfären behöver blandas in i såsen eftersom argumenten “vi ser ingen färg“, och “jag ser bara ett barn” blir lika självklara som att små barn är apor vare sig de är bruna, rosa eller svarta, och vaddå bruna, rosa eller svarta, vi ser ju bara barn.

Var uppsåtet illvilligt? Det tror jag faktiskt inte. Att resultatet i allra högsta grad blev rasistiskt går det dock varken att blunda för eller ursäkta.

Barnet då? Gör vi barnet till offer, och i så fall varför? Tja, utöver att han är svart och dehumaniserats offentligt så ser jag (dock osäker på om jag är rätt person att uttala mig) inte att detta görs. Vare sig av H&M eller av betraktaren. Jag sträcker mig i tanken så långt att jag faktiskt kan föreställa mig att ungen hade skitkul på plåtningen. Kanske har han till och med fått vara med och välja ut tröjan själv. Det skulle inte förvåna mig. “Djungelns coolaste apa”. För att föräldrarna kanske kallar honom “min lilla apa”. För det är sådant vi gör, vi föräldrar. Kallar våra barn apor.
Offer är istället alla de som återigen får ännu ett solklart fall av rasism kastad i ansiktet.

Ja. H&M:s agerande är i allra högsta grad rasism. Det är rasism grundad i dumhet. Dumhet och en kultur av självklar, vit överhöghet. Som sagt. Det är kanske, säkerligen, inte medveten rasism – men i H&M:s fall måste vi tillåta oss viss skepsis givet deras historia av (bruna) barnarbetare, (bruna) sömmerskor som slavar inlåsta i sweatshops, (bruna) arbetare som inte betalas vad de är värda (och nej; argumentet “de tjänar mer än andra i [landet/staden/regionen]” gäller inte som ursäkt). H&M har – detta är jag rätt övertygad om – inte tänkt över vad de gjort för att de inte har behövt tänka. De har inte behövt tänka eftersom de bara kört sitt vanliga race för fulla muggar. Företaget skiter nämligen i signaler. Harrygud, de anlitar till och med Bengan Bard. 
H&M:s primära intresse är inte att tänka. Det H&M vill är att tjäna pengar; att göda ett överflöd. Kanske kommer tankar i vägen då.

Innan jag avviker alltför mycket för tanken: Du nämner själv dessa fabriker och förhållandena däri. Tror du dessa guldfabriker hade kunnat drivas i det blonda, pursvenska Sverige? Med stolta, vita infödingar som arbetskraft? Nej. Omöjligt. Vadan detta? Rasism, tro det eller ej. För om det går att behandla de bruna människorna sämre än de grisrosa just för att de, i grund och botten, är bruna och inte grisrosa, så är det rasism det handlar om. Och oss emellan så är dumhet ingen ursäkt för rasism.

Alternativet?
Alternativet är att inkludera människor som faller utanför den vita normen. Alternativet är att tänka “Vi har några blandbandsungar här, hur ser det ut på projektsidan? Vitt? Då får vi tänka om lite. Tänka bättre.” Alternativet är att en annan unge, vid fototillfället, får bära tröjan. En unge som inte riskerar att växa upp i en verklighet som alltför lätt kommer att peka ut honom – eller henne – som annorlunda, som normbrytare, som mer lik de ickemänskliga djuren än de andra – blonda och äppelkindade – infödingarna. Som… en apa. Alternativet är att inte ge den standardgrisrosa bechamelungen härskartröjan medan det bruna eller svarta barnet får nöja sig med ap-tröjan. Alternativet hade varit att inte göra normbarnet till överlevnadsexpert och det svarta barnet till ett ickemänskligt djur. Alternativet hade varit att inte låta någon unge bära tröjan utan kanske… hänga den över en stol? Som ungar gör? Lägga den på en gunga? Coolest king in the swing? Alternativet hade varit att på det viset inte skapa underlag för rasism, att kunna sälja tröjan – om nu tröjan ändå skulle säljas – och att låta den som köper den bestämma den ska bäras. Oavsett färgen på personens hud.

Ingen – ingen – vid sina sinnens fulla bruk har talat om att göra skillnad på ungarna. Det vi talat om är att se de/n skillnad/er som redan skapats, av långt mindre välmenande krafter, i de rådande kontexterna; hur de drabbar samt, givetvis, vem de drabbar. 

Btw, och som en parentes: Snacket om “dum aggressivitet“? I detta sammanhang? Really?
Som bäst agerar du tonpolis. Som tonpolis upprätthåller du strukturerna. Fortplantar dem. Sparkar neråt.
Som sämst? Tja, redan det bästa är illa nog.

Ytterligare röster: Teysir Subhi, Vardagsrasismen

Edit: Herregud, det blir bara dummare och dummare!

rasism, h&m, vit makt, intressant?